Allergier allt vanligare men synen på dem förändras

Allergierna ökar i hela västvärlden och trenden går mot att mjölk- och äggallergi håller i sig längre upp i åldrarna. Dessutom står jordnötter för en allt större andel av de svåra reaktionerna. Samtidigt håller synen på allergier att förändras och för dem med lättare födoämnesallergier är förbuden inte lika många. Möt Søren Wille, överläkare på barnkliniken vid Helsingborgs lasarett.

Søren Wille har arbetat med allergier i drygt 30 år och är specialist inom ämnet sedan 1988. 1992 kom han till Helsingborgs lasarett där han är överläkare för barnkliniken och ansvarar för allergimottagningen. Förutom arbetet med allergier har han skrivit en avhandling om barn och sängvätning. Även där gjorde sig allergierna påminda.

– I en del av studien såg vi att några mjölkallergiska barn var sängvätare och vi misstänkte att det kunde bero på mjölk. För att se om det stämde gjorde vi blindtester där barn fick prova antingen mjölk eller placebo och vi såg då att det fanns ett samband. Det är inte vanligt men det förekommer att just mjölkallergiska barn kissar i sängen när de får i sig mjölk, säger Søren.

Stort allergiteam

Varje år tar allergimottagningen emot drygt 600 besök som handlar om matallergi och nästan 2000 besök på grund av astma och annan allergi. I allergiteamet ingår två barnallergispecialister, två barnläkare, två barnallergisjuksköterskor, en undersköterska och en dietist.

– Dessutom har vi ett stort allergiteam på barnmottagningen som vi samarbetar med.

Brukar barnen som kommer hit ha ett eller flera besvär?
– Många är atopiker (har en allergisk läggning som gör att de lättare kan utveckla allergier) och har flera eller alla besvär som är förknippade med atopi; det vill säga eksem, matallergi, astma eller hösnuva. Hit kommer även barn för hyposensibilisering eftersom det krävs specialkunskaper för att utföra det.

Hyposensibilisering är både komplicerat och dyrt att genomföra och därför är det viktigt att välja ut rätt barn som ska genomgå det. Hyposensibilisering är ett sätt att sakta öka en persons tolerans mot det man är allergisk mot. Under flera år ger man regelbundet sprutor med ökande doser av ämnet och metoden kan ge allergiska reaktioner.

– Vi har bland annat haft fall av anafylaxi (allergisk chock) när vi hyposensibiliserat mot gräs. Jordnötter gör vi överhuvudtaget inte hyposensibiliseringar emot, eftersom det är så stor risk för allergisk reaktion förknippat med det.

Jordnötsallergi ökar kraftigt

Just jordnötsallergi har ökat kraftigt i hela västvärlden och man vet inte riktigt vad ökningen beror på. En faktor som kan ha betydelse är att vi konsumerar mer nötter och introducerar dem tidigare.

– Föräldrar är ofta försiktiga med jordnötter eftersom vi har lärt oss att barn inte ska äta det innan de fyller tre år (på grund av kvävningsrisken). Rostning av jordnötter ökar risken för allergiska reaktioner och det har visat sig att det är större risk att utveckla allergi när man får ner allergener i lungorna än i magen eftersom lungorna har lägre tolerans än tarmarna. Här kan den allmänna hälsotrenden påverka i och med att vi har nötter framme, säger Søren.

Mindre än fem procent av barnen i Sverige är allergiska mot jordnötter, men de råkar oftare ut för svåra reaktioner. Nötter och jordnötter är orsaken till mer än vart tredje fall bland barnen som läggs in för allergisk chock på Helsingborgs lasarett.

– Tidigare sade man att jordnötsallergi var en livslång allergi men glädjande nog ser vi att en tredjedel av alla barn växer ifrån den innan skolåldern. Vid mjölkallergi är allergisk chock ovanligt och de som drabbas är för det mesta under två år. Däremot ser vi att allergi mot mjölk och ägg håller i sig längre.
På barnkliniken har runt 20 procent av barnen kvar sin allergi mot mjölk eller ägg när de kommer upp i 16-17-årsåldern. Förut var motsvarande siffra runt fyra, fem procent.

– Vi vet inte hur siffrorna ser ut när ungdomarna blir äldre eftersom de växer ifrån barnmottagningen. Men jag är övertygad om att det finns många som har allergier utan att de är medvetna om det. En mild mjölkallergi kan ge symptom som vid laktosintolerans och det är nog ganska många som har det utan att veta om det själva.

Spännande forskning

Allergiökningen har lett till att det pågår en hel del forskning, särskilt inom jordnötsallergi. I en studie har man i laboratorieförsök med jordnötter lyckats visa att allergi mot tre särskilda komponenter i jordnötter ger större risk för starka allergiska reaktioner medan allergi mot andra komponenter ger mildare reaktioner. Den kunskapen har man använt på kliniken i Helsingborg för att förutsäga en reaktion.

– Vi hade ett allergiskt barn som aldrig hade smakat jordnötter. Med hjälp av ett blodprov kunde vi isolera komponenterna och de visade att han inte skulle få en allvarlig reaktion. Efter det provade vi i verkligheten och det stämde – han fick ingen allvarlig reaktion. Det är mycket spännande!

Ny syn på allergibehandling

I Finland ser man med nya ögon på behandlingen av allergiker. Vården riktar in sig på de svårast sjuka, medan de som har en mild allergi kan få rådet att äta det man inte tål, om man anser att symptomen är så lindriga att det är ”värt det” för den enskilde personen. Hur ser du på de finska råden?

– Jag kan hålla med. För det första är det viktigt att skilja på vilken slags allergisk reaktion man får. Är man allergisk mot jordnötter och får kraftiga reaktioner så ska man självklart inte äta jordnötter. Så i vissa fall är total avhållsamhet viktig. Men om man har en typ 3-allergi (reaktion först efter en längre tids intag) och har kommit upp i skolåldern så att man själv kan avgöra vilka symptom man tycker är acceptabla, så tycker jag att man visst i rimliga mängder kan äta det man får lindriga symptom av.

Kan jag själv förebygga allergier?
– Välj rätt föräldrar, säger Søren med ett skratt. Skämt åsido, vi har gett allergiförebyggande råd sedan 1980-talet och vi har inte sett någon skillnad på allergiutvecklingen. Så nu ger vi bara några få råd. Det första är att amma så länge som möjligt. Vi har sett att barn som ammas längre har mindre astma och eksem, i alla fall under det första levnadsåret. Vårt andra råd är att omgivningen inte ska röka. Egentligen har vi inte kunnat visa några samband mellan rökning och allergier men barnen håller sig friska.

– I familjer med stark ärftlighet för allergi kan man undvika mjölk under barnets första levnadsmånader. Om mamman inte kan eller vill amma kan hon istället ge barnet komjölkshydrolysat som modersmjölksersättning. Då minskar risken för mjölkallergi, eksem och astma något under första levnadsåret, men effekten verkar inte bestående.

En del kvinnor undviker att äta allergiframkallande livsmedel under graviditeten, vad tycker du om det?
– Jag tror snarare att det är bra att man äter allsidigt under graviditeten. När barnet sedan börjar prova mat är det viktigare att man introducerar vid rätt tidpunkt. Tarmen har ganska hög tolerans medan det är värre att få i sig allergenen i lungorna. Då är det större risk att man utvecklar allergi.

Fakta om nötter, jordnötter och fröer
Trots namnet är jordnöten ingen nöt utan tillhör baljväxterna. Hit räknas även soja, ärtor, bönor, kikärter, linser och lupinfrön, vilka alla är kända för att ge allergiska reaktioner. Det är dock ganska ovanligt med allergi mot flera baljväxter samtidigt, trots att de har stora likheter. Om man har en jordnötsallergi är risken för att man även är allergisk mot soja eller grön ärta cirka 5 procent, medan risken för korsallergi med lupin är mycket större. Därför bör den som är allergisk mot jordnötter undvika lupinmjöl, vilket allt mer används som bakförbättringsmedel.

Nötter, tillsammans med mandel och vissa fröer är också kända för att ge allergiska reaktioner. Om man är allergisk mot jordnötter innebär det inte att man automatiskt är allergisk mot riktiga nötter och vice versa, men man kan vara allergisk mot båda. Även björkallergiker kan råka ut för korsallergi och reagera mot bland annat nötter och mandel.

Källor till faktarutan: Søren Wille och Livsmedelsverket

Foto: Jollyfoto.se

Publicerat 2009-07-06