Svensk forskning bakom välkänd havredryck
De flesta mjölkallergiker i Sverige har nog mött havreprodukter i en eller annan form – som dryck, grädde eller glass. Men visste du att det är en svensk uppfinning som såg dagens ljus på Lunds Universitet, samma universitet där man kom på vad laktosintolerans är?
Idag, på fredag och nästa måndag kan du läsa mer om havre i vår serie "tema havre".
Lund universitet spelar en viktig roll för havredryckens tillkomst. Det var här som professor Arne Dahlqvist 1963 kom på vad det är som gör att alla en del människor inte mår bra av mjölk. Det är brist på enzymet laktas i tunntarmen som gör att man inte kan bryta ned mjölksockret, vilket istället jäser och gör att man mår dåligt. Tillståndet kom att kallas laktosintolerans och är idag ett välkänt begrepp.
Rickard Öste, en av Arne Dahlqvists elever, arbetade vidare med begreppet mjölkintolerans. På en konferens i Kina 1985 såg han sojadryck och började fundera på vad man skulle kunna ersätta mjölk med.
– När vi satt och pratade med en spannmålshandlare kom vi på att havre har många bra egenskaper, berättar han.
Gick efter människans behov – inte kalvens
Tillbaka i Sverige började en grupp inom Lunds Universitet utvärdera havre och tittade även på en mängd andra alternativ, bland annat vete och bovete.
– Kravlistan var lång. Precis som mjölk skulle man kunna dricka ersättningen och använda i bak och matlagning. Dessutom skulle den vara nyttig. Vi funderade mycket på om den skulle ha ungefär samma näringsvärde som mjölk eller om vi skulle gå efter vad vi människor behöver. Mjölken är ju faktiskt optimal för kalvar och vi beslutade oss för att utgå ifrån rekommendationerna för människor.
Fick patent 1994
Havren visade sig ha bäst förutsättningar och 1990 startade ett forskningsprojekt med Rickard Öste, kollegor vid universitetet och en examensarbetare. De lyckades ta fram en process för bearbetning av havren och fick patent på den 1994.
I december 1995 såldes den första havremjölken i Storbritannien och 1996 började havredrycken säljas under namnet Solhavre i de svenska ICA-butikerna. Att just Storbritannien blev först förklarar Rickard med att intresset var stort där och att sojaprodukter sålde bra.
– Storbritannien är en bra marknad och där är vi inne i de stora livsmedelskedjorna. År 2000 lanserade vi namnet Oatly (oat är det engelska ordet för havre) och året efter kom flera nya produkter.
Forskning en viktig del
Idag är Rickard Öste är forskningsansvarig på Oatly och företaget satsar en ganska stor andel av sin budget på forskning, runt tio miljoner kronor om året. Dessutom deltar man i olika nätverk med andra företag och både svenska och utländska universitet.
I ett aktuellt EU-projekt studerar man betaglukaner, vilket är ett samlingsnamn för olika slags fibrer. Just havre-betaglukaner sänker kolesterolhalten, gör att det glykemiska indexet blir lägre, stimulerar både tarmfloran och immunförsvaret och motverkar koloncancer. I projektet deltar även växtförädlingsföretaget Svalöv Weibull för att ta fram havresorter med ännu bättre egenskaper.
Samarbetar du fortfarande med Lunds Universitet?
– Ja, jag arbetar där en dag i veckan. Just nu tittar vi bland annat på havrens hälsoeffekter och driver en studie kring diabetes och havreprodukter.
Hur ser framtiden ut?
– Som jag ser det står vi fortfarande bara i början. Eftersom havre har så bra egenskaper kommer vi att kunna använda det till så mycket mer. Dessutom är hanteringen inte så resurskrävande som till exempel mejerinäringen, säger Rickard Öste och fortsätter:
– För att du ska få fram mjölk, vilket i sig är en bra produkt, krävs det att du odlar foder, sköter djur, och har anläggningar för att ta hand om mjölken. Med havren kan du i princip köra den direkt från åkern till produktionsanläggningen där du gör glass eller andra produkter. Tänker man i ett globalt perspektiv med utsläpp och global uppvärmning, finns det mycket att vinna på att använda havren mer. Så visst ser framtiden spännande ut.
Fakta:
I Sverige äger forskaren sina patent. Därför kunde forskarlaget och Skånska Lantmännen, som bidrog med pengar till projektet, 1994 starta bolaget Ceba för att göra verklighet av idén med havredrycken.
Oatly är dotterbolag till Ceba som numera i huvudsak ägs av Rickard och Björn Öste, Carnegie, Östersjöfonden, Industrifonden, Pågens, några privatpersoner och anställda. Sedan starten har företaget vuxit stadigt med 20-30 procent om året och omsätter runt 100 miljoner kronor. Den svenska marknaden står för cirka 60 procent av omsättningen.
Huvudkontoret och produktionsanläggningen som stod färdig förra året, ligger strax utanför skånska Landskrona. Här tillverkas alla drycker i 1 l- och 2,5 dl-förpackningar. I den egna pilotanläggningen provkörs nya produkter och smaker innan de går ut i produktion. Andra produkter, som glassen, tillverkas av underleverantörer.
Foto: Jollyfoto
Skrevs: 10:58 den 21 november 2007 | I kategorin: Tema havre | 
Skriv ut