Senaste foruminläggen

Tvetydiga resultat av celiakiscreening bland unga

Tvetydiga resultat av celiakiscreening bland unga

De flesta barn som genomgår screening för att upptäcka celiaki klarar det bra. Däremot upplever många att upptäckten av sjukdomen och den behandling de får inte ger en ökad livskvalitet. Det visar Katrina Nordyke sin avhandling vid Umeå universitet.

Celiaki är en kronisk sjukdom, som beror på en genetisk känslighet, och som ger skador i tunntarmen vid intag av gluten i kosten. Mellan 1 och 3 procent av befolkningen beräknas ha sjukdomen, men mörkertalet är stort och de flesta drabbade har inte fått diagnos. Sverige har påtagligt högre förekomst av celiaki än resten av västvärlden. 

Barn i fem städer deltar

Vinsterna med att screena för celiaki i befolkningen är omdiskuterade och konsekvenserna av att få diagnosen i samband med screening har varit oklara. Därför har forskare vid Umeå universitet genomfört det befolkningsbaserade forskningsprojektet ETICS – Exploring the Iceberg of Celiacs in Sweden, för att undersöka frågor kring celiaki och screening för sjukdomen. Alla sjätteklassare i Umeå, Norrtälje, Norrköping, Växjö och Lund bjöds in till studien åren 2005/2006 och 2009/2010.

Katrina NordykeKatrina Nordyke vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet har i sitt avhandlingsarbete undersökt erfarenheter och resultat av screening för att upptäcka celiaki, bland dessa barn. Hon konstaterar att resultaten är tvetydiga.

– De flesta barn klarar att hantera den oro som själva screeningundersökningen och tankarna om sjukdomen kan innebära. Däremot fanns det ingen samstämmighet i resultaten som visar att upptäckt av sjukdom och behandling ger en ökad hälsorelaterad livskvalitet. Vinsterna av att upptäcka sjukdomen tidigt överväger inte alltid den upplevelse av skada som upptäckten ger, säger Katrina Nordyke.

Skrev egna berättelser

De barn som medverkar i ETICS skriver små berättelser innan de får screeningresultaten, där de redogör för sina erfarenheter av screeningen. Berättelserna visar att en del barn upplevde rädsla och oro för sjukdomen och dess konsekvenser under screeningen, men som helhet klarade de själva screeningen bra. Barnen fick också fylla i enkäter och berätta om sin hälsorelaterade livskvalitet i samband med att screening genomfördes, samt ett år efter diagnos. Slutligen fick de som fick en celiakidiagnos i samband med screeningen skriva nya berättelser ett och fem år efter diagnos.

Enligt Katrina Nordyke visar berättelserna att hotet från komplikationer orsakade av sjukdomen påverkade hur ungdomarna upplevde diagnosen, hur de klarade den glutenfria dieten och vad de ansåg om screening för celiaki.

– Fem år efter celiakidiagnosen hade de flesta ungdomar lärt sig leva med sjukdomen, samt skaffat sig goda kostvanor och strategier för att klara att leva med den glutenfria dieten. Samtidigt tvivlar fortfarande en del av dessa ungdomar på vinsterna av att ha fått diagnosen celiaki i samband med screeningen, säger Katrina Nordyke.


Katrina Nordykes avhandling heter Generell screening för celiaki: En folkhälsointervention ur deltagarnas perspektiv. Hela avhandlingen finns på Umeå universitets hemsida

Källa och bild på Katrina: Umeå universitet

Bild på barn: Mjölkfri.com (barnen på bilden har inget samband med artikeln)



Skrevs: 21:04 den 25 november 2013 | I kategorin: Forskning | Skriv ut

Recept

Hasselbackspotatis

Nya artiklar

Fiskegänget



Bli medlem på mjölkfri.com