Senaste foruminläggen

Symtomen räcker inte för att hitta alla barn med obehandlad celiaki

Symtomen räcker inte för att hitta alla barn med obehandlad celiaki

Det räcker inte att endast testa barn med symtom om man ska identifiera alla barn som har celiaki. Förekomsten av sjukdomen är nämligen lika hög hos dem med symtom som hos dem utan symtom. Det visar en studie från Umeå universitet, som publiceras i tidskriften Pediatrics.

Celiaki, även kallad glutenintolerans, är en livslång sjukdom som drabbar upp till tre procent av alla unga personer i Sverige. Hos personer med celiaki orsakar gluten, som finns i vete, råg och korn, en inflammation i tunntarmen och sjukdomen behandlas genom att man följer en strikt glutenfri diet.

Kan ge många symtom

Obehandlad celiaki kan ge många olika symtom, men majoriteten av dem som har celiaki vet inte om det. Utöver besvär från bland annat mag-tarmkanalen som orolig mage, diarré och/eller förstoppning kan celiaki också ge trötthet och nedstämdhet. Celiaki är vanligare om någon i familjen redan har sjukdomen diagnostiserad och hos personer med till exempel diabetes eller sköldkörtelsjukdom.

Under 2005-2011 genomfördes en stor screeningstudie för celiaki bland svenska 12-åringar (ETICS - Exploring the Iceberg of Celiacs in Sweden) under ledning av Anneli Ivarsson, som är docent och barnläkare vid Umeå universitet. Blodprov från barnen analyserades för celiakimarkörer och de som hade värden som gav misstanke om celiaki fick genomgå ett vävnadsprov från tunntarmen, för att fastställa eller avfärda diagnosen.

Samma symtom som friska barn

I ett försök att utveckla nya metoder för att hitta barn med större risk för celiaki i den allmänna befolkningen har Anna Rosén, som är läkare och forskare vid Umeå universitet, genomfört en delstudie inom ETICS. Där har hon analyserat enkätsvar från 7 054 tolvåringar och deras föräldrar. Ingen av barnen hade en känd celiakidiagnos sedan tidigare. Barnen fick besvara frågor kring symtom som brukar vara vanliga vid celiaki och föräldrarna rapporterade vilka sjukdomar barnet hade, samt vilka sjukdomar som fanns i släkten. Enkäterna besvarades innan de fick veta resultatet på celiakimarkörerna.

Anna Rosén och hennes kollegor blev förvånade när de analyserade enkätsvaren. De visade sig att de barn som hade förhöjda celiakimarkörer, och som sedermera diagnostiserades med celiaki, hade samma förekomst av symtom, exempelvis från mag-tarmkanalen, som de barn som inte hade celiaki.

– Vår plan var att utifrån våra analyser utveckla ett frågeformulär som skulle kunna identifiera barn med högre risk för obehandlad celiaki så att blodprovstagningen skulle kunna begränsas till denna mindre grupp. Istället fann vi att det inte är möjligt, berättar Anna Rosén.

Det visade sig nämligen att förekomsten av celiaki på gruppnivå var lika hög, två procent, hos barn som rapporterade symtom som hos barn som inte rapporterade symtom. Inte heller förekomsten av andra sjukdomar som kan kopplas till celiaki var relaterad till att ha en screening-upptäckt celiaki.

– Inrapporterade symtom kan alltså inte vara vägledande för vilka barn som behöver lämna blodprov i en screeningsituation, eftersom det är lika vanligt med celiaki hos dem som inte rapporterar några symtom. Väljer man att bara testa de personer som rapporterar symtom så missar man många som har sjukdomen, förklarar Anna Rosén.

Vet för lite om långsiktiga konsekvenser

Dagens riktlinjer säger att vården frikostigt ska testa barn för celiaki om de har något symtom eller annat tillstånd som inger misstanke om sjukdomen.

– Jag tror att svensk sjukvård i stor utsträckning redan har hittat celiakibarn med tydliga symtom eller de som på grund av ett annat tillstånd, som till exempel diabetes, har ökad risk för att få celiaki. Detta illustras av att förekomsten av tidigare kända fall av celiaki var så hög som en procent i vår screeningstudie. Denna delstudie visar dock att om vi vill hitta merparten av obehandlad celiaki hos barn i den allmänna befolkningen så räcker det inte med att bara testa dem som rapporterar symtom eller associerade tillstånd, säger Anna Rosén.

Hon är dock inte övertygad om att en allmän screening, med blodprovstagning av alla barn, är rätt väg att gå.
– Det pågår en vetenskaplig debatt om detta, men vi vet fortfarande för lite om de långsiktiga konsekvenserna av att ha en obehandlad celiaki som inte ger så mycket symtom att personen söker och blir diagnostiserad inom hälso- och sjukvården, säger Anna Rosén.

Anna Rosén är läkare vid Laboratoriemedicin, avdelningen för Klinisk Genetik Norrlands universitetssjukhus i Umeå, samt forskare vid Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin, enheten för Epidemiologi och Global Hälsa, Umeå universitet.

Du kan läsa studien på Pediatrics hemsida.
Källa: Umeå universitet
Foto: Shutterstock



Skrevs: 21:36 den 19 januari 2014 | I kategorin: Forskning | Skriv ut

Recept

Chokladmousse med hjortron eller lingon

Nya artiklar

Fiskegänget



Bli medlem på mjölkfri.com