Senaste foruminläggen

Forskare ifrågasätter koppling mellan antibiotika och barnastma

Forskare ifrågasätter koppling mellan antibiotika och barnastma

Forskare vid Karolinska Institutet ifrågasätter resultaten från studier som visar att det kan finnas samband mellan ökad användning av antibiotika och ökad förekomst av barnastma. Med hjälp av en registerstudie har de underlag som omfattar närmare en halv miljon barn och där de bland annat sett till skillnader mellan syskon.

Flera tidigare studier har visat att om mamman tar antibiotika under graviditeten eller om ett litet barn får läkemedlet, så ökar risken för att barnet ska utveckla astma. Dessa studier har lett till en utbredd uppfattning om att det föreligger ett orsakssamband. Men enligt forskarna vid Karolinska Institutet finns det anledning att ifrågasätta resultaten från dessa studier.

Svårt att diagnostisera

Det är till exempel svårt att diagnostisera astma hos små barn, så nydebuterad astma kan misstolkas som en luftvägsinfektion. Barnen kan då ha fått antibiotika för att behandla luftvägsinfektionen som egentligen är astma – och därefter har antibiotikabehandlingen misstänkts orsaka den astma som först senare upptäcks.

En annan förklaring är att luftvägsinfektioner i sig ökar risken för astma, oavsett om de behandlas med antibiotika eller inte. En tredje förklaring är att tidigare gjorda studier inte i tillräckligt hög grad har tagit hänsyn till andra faktorer som innebär en ökad risk för astma, som olika faktorer i hemmet och i livsstilen.

– Tack vare de register vi har i Sverige har vi kunnat göra en studie designad för att väga in sådana faktorer som tidigare inte har kunnat vägas in. Och då har vi kunnat visa att ett orsakssamband mellan exponering för antibiotika tidigt i livet och astma inte verkar föreligga, vilket är värdefullt även ur internationellt perspektiv, säger Anne Örtqvist som är läkare och doktorand vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.  

Jämförde med syskon

I den nu aktuella studien ingår nästan 500 000 barn födda i Sverige mellan januari 2006 och december 2010. I ett första led undersökte forskarna de barn som exponerats för antibiotika redan under fosterlivet, när deras mödrar behandlades under graviditet. Det ökade risken för astma hos barnet med 28 procent, innan forskarna började väga in de aspekter som nämns ovan. Forskarna tog hänsyn till andra risker för astma som finns i hemmiljö och livsstil genom att göra jämförande analyser inom familjer med flera syskon i studien.

I korthet kan man säga att det förekom en mängd barn i studien, där ett syskon hade astma och där ett annat hade exponerats för antibiotika tidigt i livet, utan att utveckla astma. Enligt studien var mängden sådana familjer tillräckligt stor för att kunna utesluta ett orsakssamband mellan antibiotika under graviditet och astma hos barnet.

Astma kan misstolkas för luftvägsinfektion

I nästa led undersökte forskarna de barn som fått antibiotika tidigt i livet för att behandla en infektion. Här jämförde de om risken för att utveckla astma efter antibiotikabehandling var lika hög oavsett vad behandlingen gällde, alltså om risken var lika hög vid hud-, urinvägsinfektion eller luftvägsinfektion. Det var den inte. Risken var istället mycket högre efter luftvägsinfektion, vilket talar för ett samband orsakat av att en nydebuterad astma misstolkas som luftvägsinfektion och behandlas med antibiotika alternativt att luftvägsinfektioner i sig ökar risken för astma, oavsett om den behandlas med antibiotika eller inte. När forskarna gjorde syskonanalyser uppdelade på hud-, urinvägs- och luftvägsinfektion försvann sambandet mellan antibiotikabehandling och astma.

– Våra resultat talar emot ett orsakssamband mellan antibiotikabehandling och astma i barndomen. Men det är ändå viktigt att använda antibiotika med stor försiktighet, med tanke på den hotande antibiotikaresistensen. Vi vill också trycka på vikten av korrekt diagnostisering av barn med luftvägssymtom, där misstänkta symtom på astma bör skiljas från luftvägsinfektion, säger Catarina Almqvist Malmros som är överläkare och professor vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik och har lett studien.

Studien är finansierad av projektbidrag från Vetenskapsrådet och SIMSAM, ALF-medel i Stockholm, Strategiska forskningsområdet i epidemiologi vid Karolinska Institutet samt Hjärt-Lungfonden.

Studien heter Antibiotics in fetal and early life and subsequent childhood asthma –nationwide population based study with sibling analysis och är skriven av Anne K Örtqvist, Cecilia Lundholm, Helle Kieler, Jonas F Ludvigsson, Tove Fall, Weimin Ye och Catarina Almqvist. Studien publicerades i British Medical Journal, online den 28 November 2014.

Källa: Karolinska Institutet
Bild: Shutterstock (personerna på bilden har inget samband med texten)



Skrevs: 21:48 den 7 december 2014 | I kategorin: Forskning | Skriv ut

Recept

Kyckling med mangotäcke

Nya artiklar

Fiskegänget



Bli medlem på mjölkfri.com