Senaste foruminläggen

Tarmbakterie ger färre eksem

Spädbarn som får tillskott av en probiotisk bakterie under avvänjningen från amning, får färre eksem och bättre immunförsvarsbalans. Det visar en ny avhandling som Christina West försvarar vid Umeå universitet idag, den 5 juni.

Tarmfloran och immunförsvaret är i nära samverkan. En aktuell teori är att ökningen av allergier och autoimmuna sjukdomar i industrialiserade länder de senaste decennierna delvis kan förklaras av en förändrad tarmflora.

En tarmflora med mycket laktobaciller och bifidobakterier anses gynnsam och är också typisk för barn som ammas, men inte för ersättningsuppfödda barn. Men dessa bakterier, främst mjölksyrabildande laktobaciller och bifidobakterier, kan även tillsättas genom mat eller ges i annan form.

Fick tillskott i gröten

I studien har spädbarn dagligen fått den probiotiska bakterien Lactobacillus F19 (LF19) i sin barngröt. Barnen fick bakterien från 4 till 13 månaders ålder. På så vis behöll de andelen laktobaciller i tarmfloran under tiden de vandes av från amningen.

En kontrollgrupp barn fick samma gröt men utan LF19. Vid jämförelse visade det sig att gruppen som fick LF19 hade en förändring av tarmflorans funktion och även att förekomsten av eksem var lägre jämfört med kontrollgruppen. Christina West menar att förklaringen kan vara att probiotikan gav förändringar i tarmflorans funktion och en gynnsam immunförsvarsbalans.

Ingen skillnad i allergi

Däremot såg man inga skillnader mellan grupperna när det gäller allergen-specifika IgE-antikroppar, d.v.s. antikroppar som är drivande i allergiska processer. Till skillnad från vissa andra liknande studier var det ingen skillnad mellan probiotikagruppen och kontrollgruppen i antalet dagar med infektionssymtom. Däremot hade barnen i den grupp som fått LF19 något färre dagar med antibiotikabehandling jämfört med barnen i kontrollgruppen.

 

Extra fakta om spädbarns immunförsvar:

En del av spädbarnets immunförsvar är otränat och behöver stimuleras för att utvecklas. Immunförsvaret kan delas in i Th1-svar (T-hjälparcell typ 1) och Th2-svar (T-hjälparcell typ 2). Th1-svar är viktigt för den cellförmedlade immuniteten och ett för dominerande svar sätts i samband med flera autoimmuna sjukdomar. Th2-svar är å andra sidan viktigt för den antikroppsförmedlade immuniteten och ett för kraftigt Th2-svar ses vid allergi. Nyligen har vi också fått förståelse för att en typ av reglerande T-celler hjälper till att styra immunsvarets styrka och balansen mellan Th1- och Th2-svar. Under graviditeten är fostret under påverkan av mammans immunsystem som är Th2-dominerat för att undvika en immunologisk reaktion som leder till att fostret stöts bort.

Under barnets första levnadsmånader är den gängse uppfattningen att spädbarnets immunförsvar fortsätter att vara Th2-dominerat. Successivt ska därefter ett balanserat immunsvar utvecklas. 2/3 av vårt immunsystem finns i tarmen och det utsätts ständigt för ämnen från födan, bakterier och andra mikroorganismer som passerar genom mag-tarmkanalen. Det är mycket viktigt att tarmens immunsystem lär sig att skilja på vän och fiende bland dessa ämnen och inte reagerar på vanliga födoämnen eller gynnsamma bakterier som normalt finns i tarmen.

I den aktuella studien påvisades en starkare Th1/Th2-kvot vid 13 månaders ålder, d.v.s. en snabbare utvecklad balans hos de barn som fått gröt med LF19.

Torsdagen den 5 juni försvarar Christina West, Institutionen för klinisk vetenskap, pediatrik och Institutionen för klinisk mikrobiologi, immunologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Feeding Lactobacillus paracasei ssp. paracasei strain F19 to infants during weaning: Effects on adaptive immunity and gut microbial function. Svensk titel: Effekter av probiotika under avvänjningen på förvärvad immunitet och tarmflorans funktion.


Källa: Pressmeddelande från Umeå Universitet



Skrevs: 09:38 den 5 juni 2008 | I kategorin: Forskning | Skriv ut

Recept

Iskall melondrink

Nya artiklar

Fiskegänget



Bli medlem på mjölkfri.com